Nyttiga chips?
Pratade med Fredrik, som redan hunnit fylla 16 år och börjat gymnasiet, härom dagen. Han tränar så ofta han hinner på gym och är intresserad av vad han stoppar i sig och vad som är näringsriktig kost och så vidare. Men i alla fall, vi pratade lite om hur det var när han var liten. Vad han åt för mat och vad som var nyttigt eller inte. Jag frågade om han mindes att han fick äta stark senap, kryddiga ostar och chips? Men det kom han inte ihåg, samtidigt såg han lite fundersam ut och sa:
– Mamma, du har väl aldirg hållt på och ge oss onyttig mat som barn. Du som alltid ska göra "hemlagat".
– Just därför fick du specialchips när du var liten. Jag hällde upp lite cornflakes i en fin skål och sa att det var chips. Du var jättenöjd och tyckte det var gott. Däremot förstod du inte att chips både såg annorlunda ut och smakade på ett annat sätt när du var lite äldre och fick äta riktiga chips. För du trodde att cornflakes var riktiga chips.
Kanske är det lite fult att lura små barn men jag gjorde det i alla välmening. Därför fick han lära sig att äta senap innan jag introducerade ketchup. Jag tror nämligen att det inte är några som helst problem för barn att lära sig att äta sötsaker eller saker som i största allmänhet smakar sött. Har för mig att den första smaken som ett barn kan uppleva är just smaken "sött". Det är väl också den sista smaken som man har kvar när man är gammal.
Därför fick Freddan ofta pröva olika smaker, lära sig att äta senap, starka ostar, kryddig mat och så vidare, innan han fick smaka på söta saker. Det har också resluterat i att han aldrig var kinkig med maten och att han än idag är nyfiken på nya maträtter.
